Jag kan inte riktigt sortera i vilken ordning allting har hänt eller om det ens var verkliga minnen. Jag var alltid osams med mig själv, hur skulle jag då kunna stanna för en längre tid? Det är frustrerande att se tillbaka. Jag hade så många gånger önskat att jag bara hade ignorerat honom. Jag hade kunnat titta åt en annat håll, kunnat gå min väg eller bara säga åt honom att dra åt helvete. Där och då. Och sluppit anstränga mig mer. Om vi hade vetat från första början hur olika vi är skulle vi nog aldrig ens försökt. Då hade vi skrattat åt tanken. Han var exakt den där sortens människa som jag älskade att hata.
Nu funderar jag över vad det var som fick mig att stanna, att falla så hårt som jag föll. Har det här varit värt att kämpa eller hoppas för? Varför startade jag om mitt liv för hans skull?
heyyyyyyyyyyyyyyyyyyyyyy, jag vet inte vad jag ska skriva men jag hade lust :D jag måste bara skriva av mig. blir så sur på dom äldre som inte vet hur dom ska behandla situtationerna när vi är inblandade. jag nämner inga men jag svär på att jag kommer få skit för det här ändå, men jag talar iallafall sanning till skillnad från er. jag tycker inte om er, och det står jag för, men att hitta på grejer vi har "sagt" för att vi är med nån ni vill vara med är bara för lågt. ni kan ju komma tillbaka när ni mognat till osv för jag vill inte ha med er och göra och det sa ni oxå men låter oss aldrig vara ifred, låt oss leva våra liv så får ni leva era liv! :s
och att lova att ni ska sluta lägga ut grejer på bdb, så menar vi ju överallt på internet. då går man inte över till facebook och tror att vi inte får reda på något.
Om du vill bli min vän, då blir jag din Jag tror nog våra vägar kan passas in Det är inte mycket alls jag begär
Du får vara dig själv, jag lovar & svär Vi kan bo ihop, vi kan bo isär Vi kan träffas jämt, eller här och där Och du fär ringa mig när som helst du vill Vill du att jag ska komma, säg bara till♥
Jag börjar undra vart livet och kärleken är påväg.
Jag menar... Vad har jag gjort för att förtjäna allt dehär? Okej, jag är inte världens bästa, I know that men jag förlorade nyss min bästa vän, jag har förlorat den jag älskade mest för säkert all framtid.. Jag vet det låter konstigt men det är så. Om det bara skulle vara en liten tonårskärlek, varför håller kärleken så jävla länge för Dig då? Jag har mina närmsta kompisar, dom stöttar verkligen mig till max, men det räcker inte alltid till. Jag vill få ut mer utav livet, men det får jag inte med den här inställningen. Jag frågar mig hela tiden, är jag lycklig eller inte? Jag vet inte. Men jag vet att jag inte vill ha det såhär, och Ni vet att jag gör allt för att få tillbaka det!
Johanna. Jag är ledsen, så himla ledsen, att det blev såhär. Jag vet inte ens varför, vad gjorde jag för fel? Jag älskar dig och det är jobbigt att försöka undvika dig i skolan när jag alltid gick med dig. Hur kan ens liv bara förändras på en sekund? Varför blev just mitt liv såhär komplicerat för? Jag förstår mig verkligen inte på mig det..
& ******, du läser inte det här men om du ändå råkar göra det så vet du nog direkt att det är till dig. Du vet att jag saknar dig, jag vill bara ha dig hos mig. Dina armar runt mig. Jag älskar ju dig...
Maybe If my heart stops beating, It wont hurt this much
Nu sitter jag här och skriver igen. Mitt hjärta är öppet, jag kan inte sluta. Jag kan inte sluta tänka på oss, på dig, på alla känslor och alla minnen. Jag vet inte varför jag sitter här och skriver. Kanske i hopp om att Du ska läsa det. Men jag vet att du inte kommer göra det, så varför fortsätter jag? Mår jag bättre av det? Nä. Jag hittar inte rätt ord. För att beskriva känslan, för att beskriva för dig hur jag känner och hur jag vill ha allt. Hur jag saknar dig, hur jag älskar dig, hur jag tänker på dig, hur varm jag blir i kroppen när jag hör ditt namn, hur pirrig min mage blir så fort jag ser dig eller bara får ett sms av dig. Du kan aldrig ana hur mycket du betyder för mig..
Varför lägger både tjejer och killar upp på bdb t.ex. "fin/ful?"
Har dom så dåligt självförtroende, att dom känner sig bättre till mods när random-folk komenterar fin? Eller när tjejerna viker ut sig i trosor, bh och allt möjligt. Använder sjukt mycket smink, och sen måste dom ha andras godkännande om att dom ser bra ut. Fast dom egentligen inte alls ser bra ut, dom ser ut som skräp helt enkelt.
När ska det här vända? Jag var inne på bdb härom dagen och såg faktiskt en 97a i "fokus" som stod i hotpants och linne, hade idomin och skrev Är jag fin?
Vart är världen påväg?! Vad faaaan..? Nej, skärpning nu!
Jag tänker på tiden som varit, då vi tjejer var tillsammans hela tiden. Jag tänker även på tiden som kommer, hur kommer det gå? Jag tänker på mina betyg, hur jag ska arbeta upp dom. Jag tänker på kärlek, jag tänker på kompisar, jag tänker på allting som försigår i mitt liv.
Om jag kunde, så skulle jag ta mig tillbaka till förra hösten. Då jag och "mummels" var oskiljaktiga, oslagbara, var tillsammans varje dag i skolan. Då jag var tillsammans med J och jag mådde så himla bra. Ja visst, nu mår jag ju bra. Men det har gått så fel för mig. Jag har fått gå igenom så mycket sen ett år sedan. Det var inte såhär det skulle bli. Allt blev helt annorlunda än vad vi hade planerat. Grej efter grej. & jag och mina kompisar fick inte ens gå tillsammans i klassen. Jag var så himla arg på rektorn, och jag är fortfarande det. När hon hälsar i skolan bakom sin falska fasad. Usch ryser jag bara tänker på henne. Hennes idé alltihop. Vi fick bygga upp våra självförtroende gång på gång efter allt som hände. Skolan blundade för allting.. Vi har klarat mycket tillsammans.
...sen vi blev tillsammans idag. Shit vad lång tid det gått. Vi var enbart tillsammans i en månad, sen tröttnade du på mig. Men du ska veta att jag aldrig tröttnade på dig. Jag trodde du kunde ge kärleken en andra chans trots allt. Du gav mig så många falska förhoppningar. Jag har mått så dåligt under det här året. Jag har verkligen grävt ner mig själv i mina djupa sorger, och det har nog märkts. Alla i min omgivning kunde se på mig att jag var lycklig på riktigt. Sen den 21 november 2008 har allt varit skit. Riktigt jävla skit. Jag har inte kunnat gå vidare, det ända jag haft i mina tankar är du, du, du, du! Varför föll jag så hårt för dig?
Visst…. Jag älskar dig. Men jag ska gå vidare nu, det svär jag på. Efter ett år.
Ja, mer personligt kan det väl inte bli. Jag vet inte vilka som läser min blogg, men jag bryr mig inte. Om ni tyckte det där var intressant, visst låt det gå runt. Det är bara hur jag känner.Johanna åkerblom, jag älskar dig, du är till en sån stor hjälp och jag finns alltid här för dig oxå! Du är världens bästa! ♥
Varför ska dom glo så jävla mycket? & varför ens existera? Ja, jag har själv varit sjua och vi var nog jävligt jobbiga men inget i skillnad med dom här...En helt annan nivå, och dom är inte jobbiga i sättet utan mer att dom glor så mycket och inte alls bryr sig om oss. Lite respekt måste dom väl ha, kom igen!?
2. Lättklädda?
Innan jag skriver något så vet jag att jag själv är lättklädd på bilderna från headern men jag har tröttnat på dom och är inte nöjd med bilderna.. Men iaf, ja hatar dem tjejer som lägger upp bilder på bdb och i fokus när dom sitter i bh/trosor. Dom gör ju för fan allt för att få killarnas uppmärksamhet, och det är bara äckligt. Killarna oxå, hur kan ni gilla sånt? Snacka om att gå efter utseende. Fy för er!
3. Sjuk?
Efter regnet idag har jag blivit jätteförkyld igen! Usch fy och blä!! Jag vill inte vara sjuk och speciellt inte nu! Helg imorgon och om två veckor drar jag till varmt place. Nej nej nej, tumme ner för det!
Okey, jag vet att min blogg inte är stor men jag bloggar för att skriva av mig och jag är ingen annan än mig själv. Visst, jag vill kanske ha fler besökare men mitt liv kretsar inte runt min blogg, och jag har bättre för mig om dagarna än att spela in fula videoklipp hela tiden om hur extremt tråkigt mitt liv är. "heeeeeeeeej bloggeen *pusssss* idag har jag varit på stan och shoppaaaaat, hihihihihih, det var några fans som skrek mitt namn men så är det ju helt enkelt att vara mig?!"
Sjuan med er var helt fantastisk, bästa tiden i mitt liv. Vi har gått igenom allt tillsammans, ni vet allt om mig - jag vet allt om er. Utan er i livet? DÖTT! Ett liv utan er går inte ens föreställa sig. Så sjukt deprimerande att dom valde just våran klass att splittra, och jag skulle göra allt för att få tillbaka B2.. ♥
